Victor's corner of happiness and denial

Tisdag, andra dagen i veckan. En vecka som inte är allt för rolig men verkar gå framåt riktigt fort ändå. Den här veckan består av sex föreläsningar, tre laborationer i elektronik och ett studiebesök till Kalmar Energis nya kraftvärmeverk Moskogen. Hälften av föreläsningarna är avklarade och en av laborationerna och snart är det en ny dag. Första heldagen (8.00-16.45) på länge som är fylld av föreläsningar och laboration stup i kvarten med enbart lunchen som ordentlig paus, uscha, gillar inte sådana dagar men det får väl gå an någon gång ibland I guess.

Jag antar att det har hänt en hel del sedan sist jag skrev av mig här, ingen tid finns och när tiden finns så finns inte orken.

Skrev i alla fall andra omtentan i ventilation i torsdags och den gick nog inget vidare den här gången heller. Vi var hos Nikolais pappa på Öland i lördags och firade Nikolai lite lätt med presentöverlämning, prat och tacos.

I lördags kväll blev det även ett besök till puben här i byn för lite öl och live-musik och det var lika trevligt som förra gången, dock lite väl lite folk jämfört med förra gången. Men det är mer eller mindre typiskt för Blomstermåla, tyvärr.

Har även varit ute i spåret för första gången på 1,5 månad idag. Det var riktigt skönt men det verkar som att det är dags att införskaffa nya skor. Idag liksom de gånger jag sprang senast så får jag rikligt med smärta upp längs skenbenet efter ungefär 3/4 av sträckan. Inte roligt, men så har jag ju också haft nuvarande skor i tre år tror jag och det är rekommenderat att byta idrottsskor 1-2 gånger om året. Så ja, det kan vara dags att öppna upp plånboken för ett sådant inköp fast att jag verkligen inte har råd, särskilt inte nästa månad.

Jag fattar inte hur jag ska lyckas överleva december och egentligen så börjar det redan nu på fredag. Då fyller pappa år, sedan är det lugnt till den fjärde december och det är då allt börjar. Då är det nämligen julbord i skolan och senare partaj på Sjösjukan. Runt dessa dagar bör även de flesta julklapparna klaras av, inköpningen av julklappar ska dra igång senast då i alla fall. Fredagen innan jul så har vi vår sista tenta för terminen vilket betyder tentaslask på kvällen. Under julhelgen så lär det säkert gå åt pengar. Min första räkning på mobilen från Telia kommer där i dagarna. Och så avslutar vi allt med nyår. Hej då 3000kr som jag inte har (om jag inte tar från sparkontot, vilket jag verkligen kommer att bli tvungen till nästa månad också). Tyck synd om mig, skänk mig pengar.

Idag har jag för övrigt faktiskt ett ämne att skriva lite tankar om. Det väcktes till liv i onsdags eller torsdags natt förra veckan när jag låg och tittade på ett avsnitt av How I met your mother innan lampan släcktes.

I det avsnittet så gjorde Ted och Robin slut p.g.a. att hon hade planerat hela sitt liv, i vilken ordning allt skulle komma, medan han levde mer i nuet och tog livet som det kom.

Nu är inte ämnet om att de gjorde slut och att jag är jätteupprörd över det. Jag har lite koll på skillnaden mellan film/TV-serie och verkligheten. Men den här serien tar upp mycket som jag anser ofta stämmer riktigt bra med hur verkligheten ser ut. Bland annat då anledningen till att de gjorde slut i det där avsnittet.

Jag ska inte dra alla över en kam, särskilt inte alla tjejer. Men det känns ofta som att de flesta förhållandena strular till sig för att ena eller båda parter inte har samma mål med livet, och inte lyckas kompromissa för att få förhållandet att funka i alla fall. Jag vågar nog faktiskt påstå att det här ”problemet” är störst bland tjejer (existerar bland killar också men vanligast hos tjejer). Det går inte att finna många tjejer som inte har planerat exakt hur livet ska se ut efter gymnasiet. Det ska resas, pluggas vidare på sedan länge bestämd ort, skaffas partner (om en sådan inte existerar sedan tidigare), fås jobb, göras karriär, resas och sedan familj någon gång efter 30. Skulle det då hända något där emellan som inte stämmer överens med sedan långt tidigare uppgjorda planer, ja då går det helt enkelt inte att ha kvar det där nya i livet utan det ska dumpas så fort som möjligt så att planen kan fortsätta.

Hallå? Hur roligt är ett sådant liv egentligen? Hur trist är det inte att göra upp livet för 10-15 år framöver och sedan följa det slaviskt? Näe, bättre att leva i nuet och ta saker och ting som de kommer. Då förväntar man sig inget och man blir bara positivt överraskad när något bra händer och skulle något gå emot en så blir man inte lika besviken. Ett sådant leverne har väl sina nackdelar också antar jag, men jag är övertygad om att de positiva sakerna är fler än i det andra fallet.

Humm, det är säkert ett litet kontroversiellt ämne att skriva om och jag skriver lite väl sent om det. Hade varit bättre om jag hade skrivit ner det när jag hade det färskt i huvudet och hade allt klart för mig om vad jag ville få fram med detta. Tror att jag har fått fram det ändå, men det skulle inte förvåna mig om jag har missat något som kändes viktigt då för fem dagar sedan. Men det får duga som det är nu.

För övrigt anser jag att media borde skämmas som skrämmer befolkningen i vårt land med sin dagliga idiotiska rapportering om svininfluensan. Visst, det är en helt ny sjukdom och få har antikroppar mot det men medias hållning till det är helt sjukt. "Vaccinera dig mot svininfluensan eller DÖ!", "Vaccinet ger dig biverkningar och kan göra så att du DÖR!". Hrrm, ja lite överdrivet jag vet, men det är ungefär så här budskapen ser ut som de matar ut varje dag. Jag har tagit beslutet att inte vaccinera mig för att jag anser att hela saken är alldeles för uppstorad. Drabbas jag av det så drabbas jag av det, that's life. Det var ju för fan likadant för några år sedan när fågelinfluensan härjade och hur många insjuknade/dog i vårt land då? Pah!
Den vanliga influensan skördar faktiskt fler offer än svininfluensan men varför skriver media inget om detta? Jo för att de vet att vi vet och då kan de inte skrämmas. För övrigt så är vaccinet mot svininfluensa (Tamiflu) exakt samma vaccin som togs fram mot fågelinfluensan och då visste man inte hur pass bra det egentligen hjälpte eftersom man hade tagit fram det alldeles för snabbt utan riktiga tester eftersom folk överallt var panikslagna p.g.a. media. Samma sak har hänt nu, anser jag i alla fall. Ska man ta fram ett vaccin så ska man göra det ordentligt och inte bara slänga ur sig första bästa och hoppas på att det funkar utan att veta om det kommer att bli biverkningar eller inte eller om det ens kommer att skydda.
Skärpning till alla överkänsliga människor!

God natt.

//^^