Frihet eller "frihet"...?
Nu har man varit fri från band till en motpart i en månads tid, fri från känslor och tankar... eller? Fri?
Det är nog det sista jag skulle vilja påstå. Inte en dag har gått utan i stort sett konstanta tankar och förhoppningar om att få höra de där orden som jag så hett vill höra, men jag vet att allt är förgäves, inget kommer att ändras. Inte inom en nära framtid i alla fall och förmodligen aldrig någonsin.
Det smärtar en hel del att behöva inse det varje gång tankarna och funderingarna tränger sig på och det är fortfarande inte lätt att bara släppa allt helt och försöka gå vidare. Har trots allt försökt jobba på det i en månad men det går ju inte precis något vidare som sagt. Trodde ändå ett tag att detta skulle gå över mycket snabbare än vad jag först trodde, men det kommer nog att dröja några månader till, ända tills dess att man får det där slaget i huvudet och inser att "nu är det ingen idé att hoppas längre, nu är man utfasad för gott".
Varit duktig nu på morgonkvisten och räknat lite Hållfasthet i alla fall, två föreläsningar varav den ena börjar snart, tjafsa med personalen i Telia butiken, skjuta och plugga. Så ser min dag ut i övrigt (plus en massa tankar och annat som började så fort jag vaknade och antagligen kommer att hålla på tills jag somnar, som vanligt).
//^^
Det är nog det sista jag skulle vilja påstå. Inte en dag har gått utan i stort sett konstanta tankar och förhoppningar om att få höra de där orden som jag så hett vill höra, men jag vet att allt är förgäves, inget kommer att ändras. Inte inom en nära framtid i alla fall och förmodligen aldrig någonsin.
Det smärtar en hel del att behöva inse det varje gång tankarna och funderingarna tränger sig på och det är fortfarande inte lätt att bara släppa allt helt och försöka gå vidare. Har trots allt försökt jobba på det i en månad men det går ju inte precis något vidare som sagt. Trodde ändå ett tag att detta skulle gå över mycket snabbare än vad jag först trodde, men det kommer nog att dröja några månader till, ända tills dess att man får det där slaget i huvudet och inser att "nu är det ingen idé att hoppas längre, nu är man utfasad för gott".
Varit duktig nu på morgonkvisten och räknat lite Hållfasthet i alla fall, två föreläsningar varav den ena börjar snart, tjafsa med personalen i Telia butiken, skjuta och plugga. Så ser min dag ut i övrigt (plus en massa tankar och annat som började så fort jag vaknade och antagligen kommer att hålla på tills jag somnar, som vanligt).
//^^
Kommentarer
Trackback
