Second place is the first loser
Men jag är nöjd ändå.
I söndags var det dags för J-SM i fältskytte i Kvarn, Östergötland. Färden bar av hemifrån fem i fem på morgonen och vi anlände ca 2,5 timmar senare för vapenkontroll och intag av frukost innan det var dags att bege sig ut på patrullstigen.
Skjutningen bjöd på åtta inte allt för svåra mål, men desto knepigare vind. I alla fall enligt mig själv. När alla stationer var avverkade hade jag tappat tolv av 48 träffar och trodde att jag hade kommit någonstans strax utanför pallplats. Men döm om min förvåning när de skrev upp högsta resultat och de började med mitt namn! Det var en "tappa hakan av förvåning" upplevelse som hette duga det. Dock var jag inte ensam på 36 träff, utan det blev till att särskjuta om guldet mot en norrlänning. Där stod jag mig slätt och fick bara in tre av tolv träff medan han lyckades med tio av tolv. Kom dock fram till att jag hade missbedömt vinden då vi båda två hade satt samma avstånd på båda särskjutningsmålen.
Detta var lite småsurt då det hade varit skönt att ha fått avsluta sista juniormästerskapet med att ta ett guld, men ett silver är inte helt fel det heller. Särskilt inte med tanke på hur min säsong har sett ut i år.
Min läromästare i fältskyttets ädla konst strålade av stolthet när han kom in från sin egna skjutning och fick veta att jag kom tvåa, det var riktigt härligt. På något lustigt vänster så kändes det som att han var stoltare den här gången än när jag vann guld på J-SM korthåll fält i höstas. Kan dock vara för att i den grenen är jag mer eller mindre självlärd och i 6,5 fält så är det han som har lärt upp mig.
Omtentaresultaten börjar trilla in nu. Uff, vad deprimerad jag blir.
// ^^
Skjutningen bjöd på åtta inte allt för svåra mål, men desto knepigare vind. I alla fall enligt mig själv. När alla stationer var avverkade hade jag tappat tolv av 48 träffar och trodde att jag hade kommit någonstans strax utanför pallplats. Men döm om min förvåning när de skrev upp högsta resultat och de började med mitt namn! Det var en "tappa hakan av förvåning" upplevelse som hette duga det. Dock var jag inte ensam på 36 träff, utan det blev till att särskjuta om guldet mot en norrlänning. Där stod jag mig slätt och fick bara in tre av tolv träff medan han lyckades med tio av tolv. Kom dock fram till att jag hade missbedömt vinden då vi båda två hade satt samma avstånd på båda särskjutningsmålen.
Detta var lite småsurt då det hade varit skönt att ha fått avsluta sista juniormästerskapet med att ta ett guld, men ett silver är inte helt fel det heller. Särskilt inte med tanke på hur min säsong har sett ut i år.
Min läromästare i fältskyttets ädla konst strålade av stolthet när han kom in från sin egna skjutning och fick veta att jag kom tvåa, det var riktigt härligt. På något lustigt vänster så kändes det som att han var stoltare den här gången än när jag vann guld på J-SM korthåll fält i höstas. Kan dock vara för att i den grenen är jag mer eller mindre självlärd och i 6,5 fält så är det han som har lärt upp mig.
Omtentaresultaten börjar trilla in nu. Uff, vad deprimerad jag blir.
// ^^
Kommentarer
Postat av: Stoffe
Gick de inte bra på tentorna? grattis till silver btw :)
Trackback
